martes, 28 de agosto de 2007

Colombia: Fyrtio års fängelse för mord på fackledare

<4307>

TEGUCIGALPA / 070828 / En domare i Colombia dömde i måndags fyra militärer till 40 års fängelse.

Tre år efter att de regionala fackföreningsledarna Leonel Goyeneche (ledamot av Araucas LO-distrikt), Héctor Martínez (Hälsovårdsfacket Anthoc) och Jorge Prieto, Lantarbetarförbundet (Anuc) mördades av den militärpatrull de nu fyra dömde tillhörde, skipas rättvisa. Det är, med tanke på den allmänna straffriheten för de nästan tre tusen mördade fackligt aktiva i Colombia, unikt.

Klockan halv 6 på morgonen den 5 augusti 2004 knackade det på dörren hos Jorge Prieto. Hans fru, María Constanza Jaimes, berättade för åklagaren att hennes make yttrade: ”Armén är här.” De tre klädde på sig och gick ut med händerna över huvudet. Efter några minuter hörde María Constanza skott.

”Massakrerade utan pardon”

Armén har hela tiden hävdat att de tre dödades vid en militär sammandrabbning. Men åklagarnas detektiver slog på ett tidigt stadium fast att de tre var skjutna i ryggen med 7-11 skott var. Den regionale LO-ledaren Goyeneche hade skjutits på ett avstånd av 50 centimeter.

– ”Det är inte de vanliga skottskadorna som uppstår om det handlar om en militär konfrontation”, skrev åklagaren i sin rapport, som citerades i dagstidningen El Tiempo i tisdags.

Åklagaren begärde också att militären skulle överlämna den videofilm som armén brukar göra vid liknande operationer och som kan klargöra omständigheterna vid operationen. Men åklagaren fick bara en diskett med ett par bilder som visade två av de tre offren med bar överkropp och pistoler i händerna med ansiktet mot marken, döda.

– Det existerar ohållbara motsägelser mellan det sagda (av de fyra militärerna) och de tekniska bevisen som, baserade på vittnesmål, bevisar att de tre fackföreningsledarna i Arauca (länet) blev massakrerade utan pardon, understryker den skriftliga domen.

De nu fyra dömda militärerna har fanjunkares rang eller är yrkessoldater som bekämpar gerillan i Arauca. Domaren beordrar i sin dom att åklagarämbetet måste undersöka fyra högre befäl, bland dem en överstelöjtnant, som de som beordrade morden och som senare klumpigt försökte dölja bevisen genom att manipulera dem och anklaga de tre offren för att tillhöra gerillan.

Héctor Martínez och Jorge Prieto hade sedan 2002 ett verbalt skydd av OAS:s Kommission för de Mänskliga Rättigheterna eftersom de tidigare hade mordhotats. Men såväl vicepresident Santos som förre försvarsministern Alirio Uribe försvarade militären och anklagade de tre mördade för att ha tillhört gerillaorganisationen ELN, ett påstående som repeterades av hela generalstaben de följande dagarna i augusti 2004.

Solidaritetens domar

Morden på de tre väckte stor uppmärksamhet i världen och framför allt inom den internationella fackliga rörelsen. Denna skyndade snabbt till undsättning för facket i Colombia och krävde att en internationell undersökningskommission skulle utreda omständigheterna till mordet, vilket inte accepterades.

Men enbart pressen från denna internationella rörelse har varit avgörande för opartiskheten i den tekniska förundersökningen som kom att ligga till grund för utgången i rättsprocessen mot de fyra dömda militärerna, menar colombianska bedömare.

Men även den demokratiska majoriteten i USA-kongressen har haft betydelse för domarna. Demokraterna har hittills vägrat att ratificera ett frihandelsavtal (TLC) mellan Colombia och USA med hänvisning till mordvågen mot facket i Colombia. De har också anklagat regimen under ledning av president Alvaro Uribe för att delta i det smutsiga kriget mot facket som sedan 1991 har skördat nästan 2500 offer. Demokraten och förre vicepresidenten Al Gore drog sig ut ett evenemang i Miami tidigare i år med hänvisning till att Uribe skulle delta i det samma. Garanterar inte regeringen Uribe rättsäkerheten för facket så blir det heller inget TLC-avtal, har demokraterna klart understrukit. Därför ses nu de fyra dömda militärerna som det colombianska näringslivets ”offerlamm”, avsedda för att mildra och mjuka upp demokraternas benhårda motstånd mot att ratificera TLC-avtalet.

Det är bakgrunden att det för en gång skull har skipats rättvisa i ett fall som morden på de tre, offer för en statlig terrorism som nästan har likviderat den colombianska fackföreningsrörelsen rent fysiskt.

Dick Emanuelsson

lunes, 27 de agosto de 2007

Journalist mördad i Paraguay

Radiojournalisten Alberto "Tito" Palma Godoy mördades den 22 augusti i länet Itapúa, 40 mil från huvudstaden Asuncion. Alberto Palma var chef för radiostationen Mayor Otaño de Itapúa och sköts av personer som var uniformerade i militära kläder.

Den Latinamerikanska Journalistfederationen Felap, med säte i Buenos Aires, uttrycker i ett pressmeddelande ”sitt mest energiska fördömande av mordet och stöder det Paraguayanska journalistfackets krav på ett omedelbart klargörande av mordet på Alberto Palma samtidigt som Felap solidariserar sig med den mördades familj och arbetskamrater.

Det chilenska journalistkollegiet, som Palma också tillhörde innan han flyttade till Paraguay, fördömer också mordet på Palma. Chiles journalister uppvaktade också i måndags Paraguays ambassadör för att understryka vikten av gå till botten med mordet på Palma. Han hade tidigare, enligt Paraguays Journalistförbund, mordhotats efter en rad reportage om banden mellan den organiserade brottsligheten och höga politiker i Paraguay. Trots hoten fick Palma aldrig något stöd från inrikesministeriet i Paraguay.

Hustrun till Alberto Palma Godoy befinner sig nu på Chiles ambassad i Asuncion och har begärt politisk asyl i Chile. Hon anser inte att det paraguayanska rättsväsendet ger henne säkerhet i landet. Hennes barn har mordhotats av okända personer.

Reportrar utan Gränser (RUG) ansluter sig till den rad av journalist- och mediaorganisationer i Latinamerika som fördömer mordet. I en kommuniké säger organisationen att ”vi är indignerade över mordet på Tito Palma som ägde rum i en region som är utsatt av maffian. Denne journalist hade flera gånger uppmärksammat detta via radion och hade mordhotats som resultat av ett antal artiklar i vilka han anklagade den lokala maffian. Men inget gjordes för att skydda honom”, säger RUG och kräver att en utredning påbörjas för att ”klargöra omständigheterna till denna fruktansvärda händelse”.

Den chilenske journalisten blev under en kort tid utvisad från Paraguay med sin familj efter att ha avslöjat korruption och förbindelser mellan den regionala maffian och ett antal högt uppsatta politiker. Men efter nationella och internationella påtryckningar tvingades inrikesministeriet dra tillbaka beslutet och ge han permanent uppehållstillstånd.

Inför de upprepade mordhoten den senaste tiden uppgav Palma till journalisten Víctor Benítez på Radio Chaco Boreal, att han fruktade för sitt liv och att han planerade att återvända till Chile.

Hoten mot journalisterna i regionen Itapúa har intensifierats den senaste tiden. Den 27 februari 2006 utsattes reportern Juan Augusto Roa på den största dagstidningen i landet, ABC Color, för ett mordattentat med eldvapen som han klarade sig oskadd ifrån. Roa hade ”grävt” i smuggling av droger och fordon. I maj i år utsattes reportern Oscar Bogado, från dagstidningen Ultima Hora, för flera mordhot efter att ha publicerat artiklar på samma tema.

SPP, Paraguays Journalistförbund fördömer i ett uttalande mordet på Palma.

– Tito Albertos röst har tystats av mördarkulorna. SPP kräver utredning, klargörande och straff för brottslingarna, såväl de intellektuellt som de materiellt ansvariga för mordet”.

Dick Emanuelsson

Högern går ut på gatorna i Bolivia

Den bolivianska högern går nu ut på gatorna för att stoppa förslaget till den nya grundlagen. Aktionen är en protest mot det förslag till ny grundlag som växer fram i den grundlagsstiftande församlingen i huvudstaden Sucre. Men regeringen Evo Morales mobiliserar bönder, indianer och folkrörelsen för att garantera ledamöternas säkerhet.

Med knytnävar försökte oppositionen, som är i minoritet i den grundlagstiftande församlingen, att obstruera debatten och besluten i förra veckan. Målsättningen var att förslaget till en ny grundlag skulle vara klart tills september, men oppositionen har försökt att stoppa lagförslaget med alla medel. Nu också rent fysiska.

Vänsterregeringen Evo Morales har egen enkel majoritet i kongressen och i den grundlagstiftande församlingen. Men i senaten har oppositionen en rösts övervikt. Den har hela tiden förfäktat, med stöd av delar av den Högsta domstolen, att förslaget till ny grundlag måste beslutas med två tredjedelars majoritet. Men detta har varit omöjligt eftersom nästan alla förslag omedelbart skulle ha fällts. President Morales har därför sagt att utarbetandet av ny grundlag kan fattas med enkel majoritet men att det blir folket som fäller avgörandet slutgiltigt i en folkomröstning. Oppositionen vågar inte ta den fighten och går, vid denna pressläggning på tisdagen (28 augusti), ut i vägblockader i sex länshuvudstäder där den har organisation och framför allt pengar.

Samtidigt agerar högern och arbetsgivarföreningarna parallellt på det internationella planet. En delegation kommer at tas emot av OAS, de Amerikanska Staternas Organisation samt i FN där de kommer anklaga Morales för att införa en ”totalitär regim” medan oppositionen slår vakt om demokratin.

Men regeringspartiet MAS och stora delar av folkrörelsen i Bolivia går till motoffensiv och vicepresident Alvaro Garcia Linare uppgav vid denna pressläggning att 100.000 indianer, bönder och arbetare är på väg att samlas i Sucre för ”att inte ens en fluga ska våga förolämpa ledamöterna i den grundlagstiftande församlingen”.

Dick Emanuelsson